 |
| foto Karin Skov |
Vad jag önskar att vi individer kunde älska oss själva för den vi är. Se våra egna bästa sidor. Jag skulle vilja krama alla er yngre och säga till var och en av er. Du är okej och jag är okej, som vi är.
Jag ser livet som en resa och den har tagit mig till Göteborg nu. Känner att jag trivs här nu, har tagit flera månader att förstå vad en Storstad är. Det är ju som typ halva Värmland, när jag ska ner till centrum, så tar det lika lång tid som resa från Deje till Karlstad.
Hur tänker Anne göra nu och på livets resan här i vår? Jag har bestämt mig för att träna på att ta hand om mig själv och få vara som jag vill vara i stunden. Jag lever ju med smärta och psykisk ohälsa i form av depression. Min insikt nu är att jag är sjukpensionär pga anledning, det är inget som jag önskat mig själv. Som säkert många andra så märkte jag av att kraven ökade på mig själv av mig själv när det blev ljusare och varmare ute. Detta gjorde att jag belastade mig för mycket vilket utlöste smärta och oro, en känsla av misslyckande och att jag inte räcker till. Tror ju att alla andra är så starka och duktiga, i de stunder jag anklagar mig för kraftlöshet och känner av en dålig självkänsla.
Tog lite kloka samtal med mig själv, en typ av kognitiv terapi inom mig. Där jag bestämde mig för att lyssna mer på min kropp och själ. Så följden är i mitt sätt att vara nu tex: Behöver jag vila så skiter jag i om solen skiner, drar för hemma här och vilar mig med en film.
