söndag 18 november 2012

Hur går det med min högtempererade Qarma här?

När vi flyttade hit till Partille, så kändes det som att vi hamnade mitt i en nybörjar kurs med hundar på en Brukshundklubb. Hundar högt och lågt, hundar lösa utan kontroll av förare, hundar skällande. Hundförare som följer sin bebis precis var den vill gå, ofta då emot oss. Detta stressade mig och jag trodde ej att jag skulle kunna komma till ro och kunna få justa promenader. Qarma är av rasen Pinscher, samt en individ som inte gillar andra tikar per automatik. Hon stressar upp sig själv över precis vad som helst, ett litet popcorn i hissen, en hund som varit i hissen mm.

Lösningen var så enkel att jag nu kan berätta hur bra det går. Att jag som hundförare tar rollen gentemot Qarma som just det. Att jag gör som en ska göra med sin egen hund. Har fokus på henne ute och inte vad andra gör eller inte gör. Godis i fickan och ser lugnt på var hon är i stunden. Stannar om hon jagar upp sig och låter henne själv lösa stressen, tills hon kan kika på mig och fråga om vi går vidare. När jag hör ser andra hundar så stressar inte jag själv upp mig utan, fokus på Qarma ger kommandon för att avleda hennes intresse, godis och belönar henne. Hon skäller ej så mycket nu, utan är mer intresserad av vart vi ska gå. Under våra promenader lägger jag in lite lydnadsmoment för att intressera henne för oss. Självklart kommer vi att hamna i tokigkheter, men jag är lugn nu och blir inte orolig innan vi ska ut.



Inga kommentarer:

Skicka en kommentar