Foto: Elin Kristiansson |
Håller på med en avslutande text gällande var just jag är i livet. Känner att det är svårt att få ihop dessa rader. Förstår att det beror på att den ska handla om mig själv, svårt att se sig själv tydligt.
Tänkte sätta ord på hur det är att vara sjukpensionär med tre sk diagnoser: Depression, ångest och smärta.
Kanske kommer det en text eller så gör det inte det. Att ställa krav på sig själv är väl ett nyckelord, i vad jag försöker komma ifrån. Insikter som är så svåra att mäta, hur mycket kraft jag egentligen äger i stunden när mina diagnoser samspelar och sätter mig ur spel.
Rent politiskt har jag som en form av frihetskämpe, för jämlikhet kärlek, frihet, Anonymous samt integritet, klivit ner från min barrikad. Tiden nu är för mig och att göra stunder som är fina i livet, trots diagnoser som lever sitt eget liv i min kropp och #sinnet
Jag bestämmer så att detta får bli slutorden i min blogg här på nätet, kommer att fortsätta skriva inlägg på sajten G+, provar att länka in mig själv här, ler gott. Hoppas det blir rätt länk ifall du är intresserad av just mina ord mellan varven. Har en positiv förmåga och det är att kunna kläcka ur mig något vettigt, som vi säger insikt, på denna sajt. Vill ändå att du vet att de sk insikterna kommer ur grubblerier och en form av samtal inom mig med mig själv. Kognitiv beteendeterapi, med faktiskt mig själv, eftersom jag ständigt söker förändring och att leva gott, trots diagnoserna
Länkar även in, Leif GW Persson, vi funderar tydligen på lika fast vi är så olika. Vem är jag, en mycket bra fråga att ställa sig själv och framför allt, vem vill jag vara? För det är bara tid för det nu, att vara
...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar