Är jag snäll?

Det kan ni ge er på att jag vet nu, skulle bara ner och boka tvättstuga, hamnade hos en Afghansk, persisk flyktingfamilj på kaffe i det höghuset där jag bor. Jag såg ut som punkare Linderman, tant 55 år, eftersom jag bara skulle ner och boka min tid. Kvinnorna i Fatimas familj satte på sig sjalar när jag kom in, vad jag önskade mig en sjal på min punkfrissa då.
Jag berättade för Fatima ca 12 år att jag saknat henne ute på gården, eftersom jag ej visste att de har fått uppehållstillstånd och väntar på ett nytt boende. Överenskommelse gjordes där över kaffet att om flickan får göra ett facebook konto, så ska vi hålla kontakt. Jag berättade för flickan att jag tycker hon är trevlig och snäll, hennes familj var glada över det.

Innan jag gick sade Fatima att jag är snäll, mitt svar blev nu blir jag glad. En ung flicka som suttit i ett barnhem i landet Grekland och väntat i 6 månader på att pappa som var i Sverige skulle hitta henne och lyckas samla sin familj i Partille, vilket han lyckades med. Hon säger att jag är snäll, då finner jag ingen annan förklaring än att jag faktiskt är det. 

Var i ligger min snällhet, det är att jag behandlar alla som min jämlike, vet att folk som tror att de är i en högre rang än mig har väldiga problem med min typ av snällhet. De som gillar den är de som möter mig där jag är och vi fångar ett trevligt juste mänskligt möte med varandra.

Tuffa Anne Kekki är egentligen snäll

...