Att tala inför en grupp har Magnihasa blogg skrivit en bra tänkvärd text om. Mitt förslag är att du läser den först, eftersom mina tankebanor utgår ifrån den. Hon skriver bla detta:
*I stället får en ta det för vad det är: det faktum att en tar talsituationen på allvar. Och än mer de personer som en talar till.
Det är en väldigt bra början. Långt bättre än vad många professionella talare har.
Tricket är att det är tillåtet att fuska. Dels i termer av att ha med sig små fusklappar - till och med programledare använder dem, och får de får du. Men också i termer av att tjuvstarta. Om en övningshåller sitt tal ett par gånger i tvättstugan (eller någon annan stans) innan det är dags att hålla det på riktigt så går det mycket lättare. En kan ju bevisligen hålla talet, och har gjort det flera gånger - den enda skillnaden är ju att det råkar vara människor i närheten, eller hur?*
Att känna sig nervös inför ett tal är bra, för du tar ditt uppdrag på allvar och vill göra bra ifrån dig. Eftersom det nervösa sitter inom dig, så syns det inte för gruppen. Johanna D skriver om fusklapp, minnes anteckningar. På bilden ser vi hur Stefan Flod förbundsordförande i Ung pirat höll ett bra och intressant tal, minneslappen är med honom. Den lilla stund som han kikade på den är helt okej för lyssnaren.
Att tala högt som träning innan är faktiskt mycket bra. För om du säger orden du tänkt, så hör du själv hur de faller. Omedvetet eller medvetet så byter du ut ord och formulerar om meningar, så att de blir bra att säga dem högt för en publik. Samt att du omedvetet lär dig var du ska andas, brukar bli naturliga andningspauser om du tränar genom att prata högt. Du kommer även att betona vissa ord utifrån din känsla för vad du skall förmedla.
Klädsel kan ha betydelse, klä dig så du känner dig bekväm. Samt i vissa lägen kan en klä sig lite annorlunda för att gömma sig lite för åhörarna. Här på bilden visar jag hur jag gömmer mig lite, samt att jag har en stödperson, moa. Hon hjälper mig att visa det som skall stärka mitt budskap (klädesplagg) samt att jag faktiskt får enormt mentalt stöd av hennes närvaro bredvid mig.
Att stå upp när en talar är viktigt. Andningen blir bättre samt att kroppsspråket kommer med i talet. Rick Falkvinge är bra på att tala med hela kroppen. En pirat som har språksvårigheter, sade efter detta tal *Rick pratar bra för han har så härligt kroppsspråk*. Så hon uppfattade talet med fler sinnen än att höra orden. Det blir även tydligare att det är du som har ordet. Omedvetet så lyssnar vi på den som ställer sig upp, väljer du att sitta och tala, så försvinner mycket av innehållet eftersom publiken inte kan använda alla sina sinnen för att ta emot orden.
Var fäster en blicken, när en står där? Här har jag tränat in en mental balans inom mig. För eftersom jag talar för en grupp, så behöver jag inte ha kontakt med individer i den. Utan jag fäster faktiskt min blick strax ovanför dem. Jag ser gruppen, låter även min blick glida lite fram och tillbaka över gruppen, tar in dem som en hel grupp i mitt sinne, utan att riktigt se dem. Detta är en träningssak, för det viktiga är att min mentalitet har kontakt med hjärnan och min egen känsla för vad jag skall säga. Genom att inte lägga ner hjärnans och din mentala kraft på att ta in individerna, så fokuseras du på uppdraget, att tala, förmedla din tanke och din känsla. Detta går även att träna på, kika på grupper av folk när du är ute, se dem och lägg en *dimridå* på dem.
I verkligheten kan det hända att någon individ tycker om att diskutera, fråga. Då gör du ett val att svara och låta frågor kommentarer bli med. Eller så säger du att vi kan prata om det efteråt. Jag väljer ofta alternativ två eftersom det annars kan dra iväg från ämnet, vilket kan skapa besvikelse från dem som faktiskt vill lyssna på ämnet. Väljer du att svara, då gäller det att koppla på hårdisken, din hjärna. För att kunna lyssna, svara samt att gå tillbaka till tråden du har.
Så då avslutar jag denna gång med att säga till er som lyssnar på tal. Det är bra att låta talet ha sin gång, anteckna funderingar och ta dem gärna efteråt. För då kan de som vill vara med och lyssna eller om de är nöjda så kan de göra något annat, samtala med varandra om vad de hört och vad deras åsikter är. Då ges alla en möjlighet till personlig utveckling.
hugs from pirate mom
...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar